Alopecia areata
Alopecia areata ger runda, väl avgränsade kala fläckar med slät, oskadad hårbotten. Immunförsvaret angriper hårsäckarna av misstag, och förloppet är svårt att förutsäga – men de flesta får tillbaka håret av sig självt inom ett år.
Kort om alopecia areata
Alopecia areata är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper friska hårsäckar, vilket ger runda kala fläckar med slät hårbotten utan rodnad eller fjällning. Fläckarna kan uppstå på huvudet eller på annan behåring, och förloppet varierar kraftigt mellan individer. Hos fyra av fem växer håret tillbaka av sig självt inom ett år, men tillståndet kan återkomma senare.
Så ser det ut
Kännetecknet är en eller flera runda eller ovala fläckar där håret försvunnit helt, med en tydlig, skarp gräns mot omgivande hårbeväxt hud. Hårbotten inuti fläcken ser normal ut – slät, utan rodnad, fjällning eller ärrbildning, och hårsäcksöppningarna är fortsatt synliga. Det skiljer alopecia areata från ärrbildande alopeci, där huden i det drabbade området i stället ser blank och förändrad ut.
I kanten av en aktiv fläck kan man ibland se korta, avsmalnande hårstrån som liknar utropstecken – tjockare längst ut, tunnare mot roten. Det är ett tecken på pågående aktivitet snarare än ett läkt utbrott.
Vad orsakar det?
Alopecia areata är en autoimmun reaktion: immunförsvaret feltolkar friska hårsäckar i växtfas som ett hot och angriper dem, vilket tvingar dem ur cykeln i förtid. Hårsäcken förstörs inte permanent av processen i sig, vilket är förklaringen till att håret ofta kan växa tillbaka.
Varför immunförsvaret reagerar på det här sättet hos vissa individer är inte helt klarlagt, men en ärftlig komponent finns, liksom en koppling till andra autoimmuna tillstånd.
Hur utvecklas det?
Förloppet är ovanligt svårt att förutsäga. Vissa får en enstaka fläck som läker inom några månader utan behandling. Andra får flera fläckar samtidigt eller efter varandra, och hos en mindre andel utvecklas tillståndet vidare till alopecia totalis eller universalis, där hela hårbotten respektive hela kroppsbehåringen förloras.
Återväxt garanterar inte att tillståndet är över för gott – det kan återkomma, både på samma ställe och på nya.
Vad du kan göra
Sök läkare för diagnos, särskilt om du inte är säker på att fläckarna är alopecia areata och inte något annat. En hudläkare kan i osäkra fall använda trikoskopi för att bekräfta diagnosen.
Vid mindre, avgränsade fläckar avvaktar man ofta i första hand, eftersom många läker spontant. Vid mer utbrett eller ihållande håravfall finns behandlingar som en läkare kan bedöma, bland annat kortisoninjektioner och, vid mer omfattande fall, JAK-hämmare.
När ska du söka vård?
Alltid vid nya kala fläckar med slät hårbotten – dels för att bekräfta diagnosen, dels för att utesluta andra orsaker som kräver annan behandling. Sök vård snabbare om fläckarna sprids snabbt, om ögonbryn eller ögonfransar också påverkas, eller om huden i fläcken är röd, öm eller fjällar, vilket talar för en annan förklaring.
Vanliga frågor om alopecia areata
Växer håret alltid tillbaka vid alopecia areata?
Hos fyra av fem växer håret tillbaka av sig självt inom ett år. Hos en mindre andel blir förloppet mer ihållande eller mer utbrett, och prognosen är svårare att förutsäga i de fallen.
Är alopecia areata smittsamt?
Nej. Det är en autoimmun reaktion, inte en infektion, och kan inte överföras till andra.
Kan alopecia areata komma tillbaka efter att håret vuxit ut?
Ja. Att håret återkommer på en fläck är ingen garanti för att tillståndet är över – nya episoder kan uppstå senare, ibland år efteråt.
Skiljer sig alopecia areata från fläckvis håravfall vid trikotillomani?
Ja, tydligt vid närmare granskning. Alopecia areata ger en slät, helt kal hud, medan trikotillomani lämnar korta hårstrån av olika längd eftersom håret dras ut för hand snarare än faller bort av sig självt.