Stress och håravfall

Hur stress ger håravfall

Håret produceras i cykler: en växtfas som varar i flera år, en kort övergångsfas, och en vilofas på omkring tre månader innan strået lossnar. Normalt befinner sig 10 till 15 procent av hårsäckarna i vilofas samtidigt.

Vid en kraftig påfrestning kan kroppen skicka en betydligt större andel hårsäckar in i vilofas på en gång, ett tillstånd som kallas telogen effluvium. Eftersom vilofasen varar omkring tre månader, lossnar de påverkade stråna inte förrän den perioden är slut. Fördröjningen är hela förklaringen till varför kopplingen missas så ofta – letar du efter orsaken i den vecka tappet började, letar du i fel månad.

Mekanismen skiljer sig inte från andra utlösare av telogen effluvium: en förlossning, en hög feber, en snabb viktnedgång eller ett nytt läkemedel kan ge samma bild. Se hårcykeln för hur faserna hänger ihop.

Hur ser stressrelaterat håravfall ut?

Tappet är diffust: håret tunnas jämnt över hela hårbotten, snarare än i ett mönster som ett vikande hårfäste eller en glesnande hjässa. Det skiljer det från ärftligt håravfall, som följer en specifik form.

Många beskriver betydligt mer hår i borsten och i avloppet under några veckor, ibland "tussar" vid tvätt. Fullständig hårlöshet uppstår inte av telogen effluvium – resultatet är förtunning, aldrig kala fläckar.

Hur länge håller det i sig?

Tappet pågår typiskt två till fyra månader efter att det börjat synas, och avtar sedan när stressperioden är över. Att tätheten ska kännas normal igen tar oftast sex till tolv månader, i takt med att håret växer tillbaka med ungefär en centimeter i månaden.

Fortsätter påfrestningen kan tillståndet förlängas eller bli kroniskt, med tapp som pågår längre än sex månader. Då är det värt att utesluta andra samtidiga orsaker snarare än att anta att stress förklarar allt.

Andra orsaker som ska uteslutas

Diffust håravfall har flera vanliga förklaringar som ger samma bild som stress, och de bör uteslutas innan du drar slutsatsen att det handlar om psykisk påfrestning:

• Järnbrist – vanligast hos kvinnor
• Sköldkörtelrubbning – både under- och överfunktion
• Nyligen genomgången sjukdom eller feber
• Snabb viktnedgång
• Nyinsatt läkemedel

Vad du kan göra

Fyra saker, ingen av dem en behandling mot håret i sig:

• Ta det på allvar som en kroppslig signal, inte bara ett kosmetiskt problem – ihållande stress förtjänar egen uppmärksamhet oavsett håret
• Fotografera hårfästet och hjässan i dagsljus med jämna mellanrum, så att en eventuell förändring går att bedöma mot något konkret
• Vänta med att köpa en behandling. Går tappet tillbaka av sig självt när stressperioden är över, får en produkt som råkade sättas in samtidigt åt sig äran i onödan
• Ta blodprover om tappet pågår längre än några månader, för att utesluta att något annat bidrar samtidigt. Se vilka blodprover som tas vid håravfall